And my life is sweet like vanilla is

söndag 18 Mar, 2012, 15:38

Jag skriver igen, och det inom en månad från det senaste inlägget! Den här gången skriver jag dock inte inlägget på ett flygplan trots att jag övervägde att göra det. Men det hade varit ett alternativ att skriva på planet hem från Dubai, fast den här gången var jag alldeles för trött. Det har varit tre intensiva dagar i Dubai med hela företaget, nästan 240 personer. Och det har varit en resa full av lyx och aktiviteter.

Vi åkte ner i ett specialchartrat plan i onsdags kväll och landade i Dubai runt kl 6 lokal tid. Det blev inte mycket sova på planet ner eftersom det var så otroligt trångt. Förmodligen det minsta benutrymme jag någonsin upplevt på ett flygplan så det var en plåga att flyga så långt. Men det var det värt! När vi kom fram var det först drygt en timme att stå och vänta vid passkontrollen. Vi hade fått höra att dom var stenhårda där och att det var förbjudet att uppträda berusad och ta med mediciner så alla höll sig väldigt lugna. Dock verkade det som alla historier var överdrivna, dom stämplade lite i passet och sedan fick man gå igenom ännu en väskröntgen där de knappt tittade på skärmarna.

När vi väl kommit igenom passkontrollen så väntade bussar som skulle ta oss till vår resort. Det var drygt en timmes bussresa till hotellet som låg precis vid stranden framför det berömda sjustjärniga Burj al Arab. Där fick vi en lyxig frukostbuffé och sedan var det 1,5 timmes fri aktivitet fram till konferensen började. Då bytte vi om till shorts och flipflops och gav oss iväg för att kolla in stranden. Men eftersom alla var så trötta blev det mest att vi låg och halvsov i skuggan under palmerna på stranden. Det var välbehövt!

Efter konferensen hade vi eftermiddagen fri och då blev det mer strandhäng. Sedan tog vi lunch på en av restaurangerna som ligger på stranden och när vi väl ätit upp så fick vi tillgång till våra rum. Vissa hade fått riktigt grymma rum med utsikt mot Burj al Arab medan jag och min rumskamrat fått ett rum med en dubbelsäng och ett täcke med utsikt mot havet och den lilla lagunen som ramade in området. Men man ska inte klaga, rummet var väldigt fint faktiskt och vi var så trötta att vi gick och la oss och sov i två timmar innan vi var tvungna att fixa till oss inför middagen. Middagen serverades på stranden på en av restaurangerna och det var återigen en buffé som bjöds.

Efter middagen så ville vi utforska området mer så vi tog en av båtarna man åkte runt området med till en lounge bar som hette Koubba. Där tog vi en öl och rökte lite vattenpipa och tog det lugnt. Men eftersom vi inte hade allt för mycket tid i Dubai ville vi se mer, så vi drog vidare till en annan klubb som heter 360. Dit åkte man i de små golfbilarna som man också kunde åka runt området i. Vi hade dock blivit varnadet att det kunde vara svårt att bli insläppt i sneakers, men vi tänkte att vi testar ändå. Det var inga problem visade det sig, vi blev insläppta direkt. Klubben var en rund utomhusbar längst ut på en pir, riktigt fräscht. Men eftersom alla var trötta blev det hemgång ganska tidigt ändå.

Andra dagens aktiviteter var inte förrän på eftermiddagen vilket ledde till att det var fria aktiviteter fram till kl 15. Då blev det förstås frukostbuffé först, men sedan blev det att ligga på stranden och sola och bada. Sen tog vi en lång promenad längst hela stranden där och jag lyckades bränna axlarna lite. Men det märkte jag inte förrän på kvällen dock. Sen blev det lunch i en av poolbarerna innan det var dags att fräscha upp sig inför eftermiddagens aktivitet.

Klockan tre samlades vi i lobbyn igen för att ge oss ut på dune bashing. Vi hade chartrat över 50 jeepar som tog oss ut i öknen där vi åkte runt bland sanddynerna och fick stanna ibland för att fota. Precis innan solnedgången fick vi en uppvisning med jaktfalkar innan vi gav oss av vidare mot slutdestinationen som var ett beduinläger mitt ute i öknen. Där blev det ytterligare en buffé som avnjöts sittande på kuddar som var utlagda på persiska mattor. Efter matten så blev det vattenpipa och uppvisning av en magdansös.

Vi kom tillbaka till hotellet runt kl 22 på kvällen och då var det bokat att vi skulle på en nattklubb som heter Trinity som låg på hotellområdet. Vi kom dit ganska tidigt, vi var nästan först faktiskt. Och vi blev inte imponerade direkt, även om vi var tidiga hade vi hoppats på lite mer. Så en av kollegorna frågade bartendern om det verkligen var allt, men då fick han vet att det även fanns en takterrass och att man kunde köpa VIP-band för att få komma dit. Det ville vi naturligtvis göra så vi gick och köpte såna och tog hissen upp på taket. Där var det mycket mer folk och grym stämning. Det visade sig även att DICE hade ett drinkbord där uppe så vi slapp köpa drinkar och kunde stå på VIP-hyllan och festa. Vi hängde kvar där till klockan 2 drygt innan vi nästan dog av trötthet.

Dagen efter var vi riktigt slitna eftersom vi var tvungna att gå upp tidigt för att checka ut i tid innan dagens bokade aktiviteter. Vår buss gick kl 10 och tog oss till Burj Khalifa, världens högsta byggnad. Dock var utkiksdäcket inte så högt upp, men det var riktigt högt ändå. Det var en cool upplevelse att se utsikten där uppe, och det kändes som om tornet strävade efter flest världsrekord. Allt från världens snabbaste hiss till världens högst belägna hotell och så vidare. Efter att vi varit där uppe så gick vi runt i Dubai Mall, en helt sjukt stor shoppinggalleria som även har en hockeyrink och ett jätteakvarium. Dock så var priserna i köpcentret ungefär som i Sverige eller dyrare så det blev inte så mycket shopping.

Efter att ha gått runt några timmar i köpcentret blev vi less så vi åkte till Dubai International Boat Show som pågick precis samtidigt. Det sades att det totala värdet av alla båtar där var 200 miljarder dollar och jag skulle inte bli förvånad om det stämmer. Jag har aldrig sett så många feta yatcher på samma plats, de största var till och med för stora att komma in. Dock fick vi inte gå ombord på någon, men det berodde på att vi inte riktigt tillhörde målgruppen som köper en båt för 30 miljoner dollar.

Sista kvällen avslutades med DICE Awards – en bankettmiddag på 27e våningen i sjustjärniga Burj al Arab. Det var nog den lyxigaste lokal jag sett, det kändes så påkostat att det blev smaklöst. Men maten höll bra klass och servicen likaså. Det var en bra avslutning på en grym konferensresa! Direkt efter banketten blev det buss till flygplatsen och sedan 6-7 timmars flyg i sardinburken som tog oss till Arlanda. Vi var minst sagt slitna och trötta när vi landade, men väldigt nöjda!

Comments are closed.