När man bor så centralt kan man promenera överallt. Under hela resan så åkte vi bara U-Bahn en enda gång. Vi åkte ner till Väst och tittade på den utbomade kyrkan och sen shoppade vi lite. Det är verkligen som en annan stad när man kommer till Väst. Det är där alla concept stores ligger till exempel och såklart Berlins eget Harrods; KaDeWe. Dock så håller väl inte KaDeWe samma klass, men ändå kul att gå runt där. Tyvärr är det lite väl dyrt för min plånbok, men det kostar inget att titta.

Under den här Berlinresa så besökte vi även det museum som vi missade senaste vi var i Berlin, nämligen Pergamon. Det museumet överträffade verkligen mina förväntningar. Tyska arkeologer har monterat ner fantastiska antika byggnadsverk och fraktat dom till Berlin där dom har byggts upp igen. Det som gjorde det extra bra var att man fick nån liten fickguide med hörlurar till. Den lilla apparaten guidade runt oss bland utställningarna och tog oss igenom de olika civilisationerna och deras historia. Jag har alltid tyckt att den typen av guidningar känns lite corny, men efter att ha testat den här så insåg jag hur behändig den här.

Vi hade helt fantastiskt väder också, 25 grader och strålande sol alla dagar så det blev en fin liten solbränna som bonus. Mest tog nog solen när vi åkte båtsightseeing på Spree. Riktigt skönt att sitta på toppdäck i solen och glida upp och ner för Spree. Det fina vädret innebar också att vi kunde köra parkhäng och grillning en kväll. Våra bekanta hade förberett allt så perfekt och marinerat kött, fixat picknickfiltar och framförallt köpt och kylt ner massa öl och mousserande rosé.

Trots att  vi verkligen fyllde våra dagar i Berlin till bredden så finns det massa saker som vi fortfarande inte hunnit med. Nästa gång så måste vi kolla in muren på nära håll, gå på lite fler museum och dessutom måste vi gå på nattklubb nån kväll.

På fredag fick jag hör att min morfar åkt in akut på sjukhus. Det verkade allvarligt till en början men fram mot kvällen så blev det ändå bättre så jag planerade att åka ut och hälsa på under söndagen. Lördagen den 22 bjöd på sommarens första riktiga sommarväder med värme och sol. Det var en perfekt dag att ge sig ut till Vaxholm och ta årets första båttur. Planen var att äta lunch på en restaurang där och sedan besöka Vaxholms Kastell där min morfar gjorde militärtjänstgöringen och även arbetade som stamanställd i många år. Senaste gången jag var där är säkert 15 år sedan och då var min morfar med.

Tyvärr fick planen ändras för påväg ut till Vaxholm fick jag ett telefonsamtal att min morfar inte hade långt kvar. Så när vi kom till Vaxholm tog jag första bästa buss in till Stockholm igen och sedan fick jag skjuts till sjukhuset. Där vakade vi vid hans sida tills han drog sitt sista andetag kl 00:40 den 23 maj. Saknaden efter min morfar är enorm, men samtidigt har han haft ett fantastiskt liv.

Han blev 90 år gammal, han har alltid haft en fantastiskt hög moral och varit principfast. Han har levt sitt liv med människor han älskat och som älskat honom tillbaka. Han har alltid varit och kommer alltid att vara en av mina främsta förebilder och jag är glad att jag fått känna honom så länge som jag fått. Mitt liv ska bli lika bra som min morfars!

Allting du tänkte allt du va
Allting du drömde
Allt du kände
Allt du varit

Så håll ditt huvud högt
För jag älskar allt du gör
Och håll ditt huvud högt
Jag har allt man kan begära
Det är allt man kan begära
Det är allt jag nånsin begärt

På Phi Phi stannade vi i tre dagar och det var nog den vackraste plats vi besökte under resan. Men det var också väldigt exploaterat och framförallt väldigt dyrt. Vår bungalow som vi bodde i där var vårt dyraste boende på hela resan (drygt 500 kr per natt), och dessutom det sunkigaste. Men vi hade iaf varmvatten och AC i den vilket var skönt. Dessutom var läget rätt bra, det var nära att gå ner till piren, barerna och restaurangerna. Under vår vistelse på Phi Phi hann vi med en del grejer trots att vi bara stannade 3 dagar. Vi drack buckets, tittade på ladyboy show, åkte på båtutflykt till The Beach och såg eldshower för första gången.

Efter Phi Phi var det dags att dra till Koh Lanta. Båtbiljetter dit såldes på lite olika ställen på ön så vi gick till det billigaste stället och köpte två biljetter kvällen innan det var dags att åka vidare. När vi väl skulle resa och kom ner till piren så stod det thailändare där och sålde diverse saker, bland annat boende på Koh Lanta. Så vi passade på att boka och betala boende där på plats och då ingick även transfer från piren till resorten. Trots att vår bungalow bara kostade 200 kr per natt så hade den riktigt hög standard. Det fanns AC, varmvatten och läget var drygt 70 m från havet. Resorten hade dessutom en schyst pool och en bra restaurang vid stranden. Bredvid restaurangen låg Freedom Bar där man kunde ligga på thaikuddar och sippa på drinkar på kvällarna.

Stranden där vi bodde var jättevacker och nästan helt öde. Det var inga problem att hitta sin helt privata spot där om man ville det. Lanta var det lugnaste stället vi besökte, men vi höll oss mest på vår egen strand så det kanske fanns mer action på andra ställen. Lanta blev i alla fall en av mina favoriter under resan för att det var så lugnt, vackert och billigt.

Sen åkte vi vidare mot Koh Tao, men eftersom den resan blev för lång för en dag så stannade vi en natt på Koh Samui. Efter att ha rest med minivan, buss och sedan båt från kl 7 på morgonen kom vi fram till Koh Samui kl 18 på kvällen. Där bodde vi i en bungalow i en jungel och det får klassas som resans skräckupplevelse.  När vi anlänt var vi hungriga så vi gick ut och åt middag på en restaurang i närheten. När vi kom tillbaka till vår bungalow så satt det en massa cikador som bodde precis utanför och flög runt och skrek och levde om. Dom var stora som sparvar nästan, äckliga som satan. Det var skönt att vi bara stannade en natt på Koh Samui, de gapiga cikadorna gav inte mersmak.

Sen på morgonen åkte vi vidare till Koh Tao, och det var en helt underbar ö. Det fanns verkligen allt, bra mat och boende, väldigt vackert och så har ön världens billigaste dykning. En av Jannikas bästa kompisar och kompisens syster bor på Koh Tao så dom hade styrt upp boende åt oss. Det hade dom gjort otroligt bra dessutom, vi hade en fantastisk bungalow en bit upp med utsikt över hela ön. Det var en lite jobbig promenad att ta sig dit, men det var ändå värt det. Vårt boende där var det lyxigaste på hela resan, och det var på Koh Tao vi bodde längst. Jag passade på att pröva på dykning på Koh Tao, men fick tyvärr öroninflammation. Det var förvisso en mild sådan, men den gjorde att jag inte kunde tryckutjämna som jag borde och hindrade mig att avsluta kursen. Före resan var jag inte så intresserad av dykning egentligen, men efter att ha provat på det så fick jag mersmak! Koh Tao är en grym ö hur som helst så dit kommer vi definitivt tillbaka. De tio dagarna där gick alldeles för fort och det blev snart dags att bege oss till resans sista anhalt innan hemresan.

Från Koh Tao tog vi nattbåten till Surat Thani där vi skulle ta morgonbuss till Kao Lak. Nattbåten var speciell, det var ett enda stort utrymme där det låg madrassen med kuddar längst väggarna. Båten avgick kl 21 och kl 22 släcktes belysningen och det var sovdags. Fullmånen lyste utanför och båten rullade rätt bra i vågorna, men trots det sov vi väldigt bra. Runt kl 5 så vaknade vi igen, då var vi framme i Surat Thani. Därifrån trodde vi att vi skulle få åka turistbuss, men istället sätter dom oss på thailändarnas motsvarighet till SL-buss. Bussen var pyntad som en indisk buss och hade säten av nåt plastöverdrag och inga AC. Den fick vi åka i 5 timmar drygt till Kao Lak, det var en speciell upplevelse. Förmodligen var det den gång vi kom närmast vardagslivet i Thailand.

Kao Lak var det mest turistiga stället vi var på under resan, och minst charmiga. Det kändes väldigt charter på ett dåligt sätt. Men det var trevligt där ändå, jag passade på att sy upp en kostym och tre skjortor där. Det var ett rent impulsköp, men så här i efterhand känns det extremt rätt. Jag är jättenöjd med allt, men det var lite svårt att få plats med den i ryggsäcken.

Efter några dagar där så drog vi till Phuket och flög hem igen. Tre veckor flög förbi alldeles för snabbt, och vi planerar och drömmer redan om nästa resa. Inte en enda gång under den här tiden hade jag hemlängtan. Thailand gav verkligen mersmak och efter att ha rest runt där nu känns det som vi har tillräckligt med erfarenheter för att nästa gång ska bli ännu bättre!

Jag har hunnit se kent igen också, första gången jag hörde de nya låtarna från Rödlive. Konserten var bra, men det var väldigt få överraskningar. Jag vet inte om det beror på att kent inte är lika hungriga längre eller om det är för att jag sett dom över 20 gånger. Dom har på något sätt definierat det senaste decenniet för mig i alla fall. Jag började lyssna på dom sommaren 1999 och efter det har jag följt allt dom gjort och gått och sett dom på varje turné. Alla gamla skivor och låtar kan jag förknippa med saker som hänt mig de senaste 10 åren, på gott och ont. Mest gott faktiskt, mitt minne brukar sålla bort de dåliga sakerna om jag ger det lite tid.

Konserten var som sagt bra, och om jag ska välja ut tre höjdpunkter så skulle det nog vara den nya öppningen på Taxmannensom dom öppnade spelningen med. Det introt var fantastiskt bra och dessutom var det några nya textrader i inledningen vilket höjde den låten. Sen gillar jag att dom kör mer elektroniskt än förr, Martin DJ:ade lite under några av de nya låtarna. Det kunde gärna varit mer sånt, jag skulle vilja höra någon av de gamla låtarna i ny tappning med mer syntar. Den tredje grejen som jag tyckte stack ut var klassikern Pärlorsom i originalet har en delvis fransk text. I liveversionen vi fick höra på Annexet så sjöng Jocke de bitarna men översatt till Svenska. Det blev riktigt grymt!

Om jag ska välja tre saker jag saknade under spelningen så är det att dom inte längre har med 747, det är ju deras bästa låt! Dessutom hade dom inte med Röds avslutningslåt Det finns inga ordheller, det var en besvikelse. Men den största besvikelsen för mig är ändå att jag lyckades pricka in en av de Stockholmsspelningarna där dom inte spelade OWC. Jag har aldrig upplevt den låten live, bara hört den på liveinspelningar. Jag hoppas dom spelar den i sommar i Sundsvall för då ska jag se dom igen.

Nu ska jag avsluta min packningslista till Thailand, snart bär det av!

En resa till sol och värme kunde inte kommit lägligare, den här vintern måste vara den längsta och kallaste som jag kan minnas. Det har varit ett konstant snötäcke ända sedan mitten av december och det visa inga tecken på att töa bort, tvärt om. Det senaste dygnet har det kommit två decimeter snö till. Totalt är det över en halvmeter snö, förmodligen ännu mer. Det är inte så vanligt att vi får så mycket här nere i Stockholm. Jag är glad att jag flyttat in till stan i alla fall, annars hade jag nog brutits ner psykiskt av alla försenade och inställda pendeltåg som länet drabbats av i vinter. Precis som alla andra vintrar så fungerar inte kommunikationerna som dom ska. Det har varit såhär under alla år jag kan minnas, det kanske är dags att investera lite i infrastruktur som tål kallt väder och snö.

Min förhoppning är att när vi är tillbaka från Thailand så kommer snön ha töat bort och det har blivit vår. Säkert blir det inte så med tanke på hur mycket snö det är, men man kan ju hoppas…